Gummiprodukter har en koppling till nästan allt i dagens samhälle - ifrån bildäck och bilkomponenter till slangar, golvmaterial, livsmedel samt sjukvårdsmaterial och lim. Gummiprodukter finns praktiskt taget överallt.

I hela världen produceras, säljs och konsumeras 25 000 000 ton natur- och syntetgummi varje år. I takt med att världsekonomin växer till följd av en ökande industrialisering bland framväxande ekonomier fortsätter efterfrågan på gummi och gummiprodukter att stiga.

Naturgummi är den äldsta formen av gummi men står fortfarande för mer än 40% av den sammanlagda volymen - för närvarande strax över 10 000 000 ton per år och användningen fortsätter att öka. Naturgummi framställs genom odling av gummiträdet - Hevea Brasiliensis - som enligt vad namnet antyder har sitt ursprung i Sydamerika.

Naturgummi är en naturligt förekommande hi-cis-isopropen. Ett prov på naturgummi innehåller ung. 94% polyisopren och resten består av några naturligt förekommande hartser och proteiner tillsammans med små mängder aska, smuts och vatten. Det är hartserna och proteinerna som tillsammans med high-cis polyisopropenet ger naturgummit dess unika egenskaper.

De huvudsakliga gummiproducerande länderna idag är Thailand, Indonesien, Malaysia, Indien, Vietnam och Kina, men också Västafrika håller på att bli en betydande region för naturgummitillverkningen. Naturgummi tillverkades ursprungligen i visuellt klassificerade former, t.ex. kautschuk (RSS) nr 1-5 samt Brown och Pale Crepes. Systemet med tekniskt specificerat gummi (TSR) introducerades i Malaysia för ca 50 år sedan för att konsumenterna skulle få mätbara data beträffande gummits egenskaper. Numera står TSR-kvaliteter som t.ex. SMR-10, SiR-20 och SVR-CV60 för ung. 80% av den globala tillverkningen och konsumtionen.

Syntetgummi framställdes först i Tyskland i mitten av 1900-talet och nu står syntetiska gummikvaliteter och typer för huvuddelen av det gummi som konsumeras. Syntetgummi framställs genom polymerisation av monomerer, vanligtvis styren och butadien, som polymeriseras för att åstadkomma styrenbutadiengummi (SBR) och även polybutadiengummi (BR). Senare utveckling har lett till att nya monomerer tillkommit som t.ex. eten och propylen som används vid tillverkning av EPDM. Andra typer av syntetgummi omfattar t.ex. butyl som mer korrekt kallas isobutylen isopropengummi och som kan modifieras med halogenatomer, t.ex. klorin eller bromin för att framställa klorbutyl och brombutyl som tillsammans benämns halobutyler och nitril (akrylnitrilbutadien). Det finns även en syntetisk variant av naturgummi som kallas polyisopropen.

Syntetgummi tillverkas nu över hela världen. De största producentländerna är Kina, USA, Japan, Sydkorea och Tyskland.

Användningsområdena för såväl natur- som syntetgummi omfattar ett brett och varierande produktsortiment, bl.a. däck, regummerade däck, lim samt självhäftande tejp och etiketter, gummigolv, slang, packningar, gummibelagda metalldelar och vibrationshämmande systemkomponenter, läkemedelsprodukter, doppbehandlade föremål som t.ex. latexhandskar, kondomer, kateter och mycket annat.

Nedanstående tabell jämför några av för- och nackdelarna med de vanligaste gummityperna.

Typ av gummi	Fördelar	Begränsningar	Typiska användningsområden
Naturgummi	Största variationsbredd ifråga om hårdhet Mycket starkt och naturligt självförstärkande Goda kompressionsvärden God beständighet mot oorganiska kemikalier.	Ingen beständighet mot olja eller organiska vätskor Högsta temperatur 75 - 100°C Dålig ozonbeständighet.	Tätning och stötdämpning Transportband Lastbilsdäck.
EPDM	Gummi med den största vattenbeständigheten Mycket inert struktur Stabil under lång tid Mycket god väderbeständighet Lätt att blanda och bearbeta.	Ingen beständighet mot olja eller oljeprodukter Ganska dåliga kompressionsvärden Dålig sättning.	Tätningslister till bilar Fönster- och dörrtätning Slangar till bilar (inte bränsle).
SBR	Bra fysisk hållfasthet God slit- och nötningsbeständighet.	Dålig beständighet mot olja och bränslen Dålig väderbeständighet.	Icke-mekaniska högvolymprodukter Skosulor och bildäck.
Polybutadien	God nötningsbeständighet Låg glasomvandlingstemperatur Hög elasticitet.	Mycket dålig ozonbeständighet.	Bildäck Transportband Modifiering av polystyren och ABS.
Butylgummi Isobutylen Isopren	Bästa gummit ifråga om ogenomtränglighet Goda böjegenskaper God ozonbeständighet.	Dålig nötningsbeständighet.	Däcksbeläggning och innerslang Takläggningsprodukter Bränsle- och smörjmedelstillsatser.